EN NATURPARK
sedan 1986 är stenshuvud en nationalpark på 390 hektar. Parkens hjärta är det 97 meter höga restberget, som skjuter ut i havet och därmed bryter den jämna strandlinjen.
Till största del består parken av lövskog, i synnerhet avenbok och bok. Under vårtid är bokskogen beväxt av stora mängder vit- och gulsippor. I den södra delen finns öppen hedmark med ett glest bestånd av enbuskar. Heden domineras av torrmarksväxter som sandstarr, borsttåtel, hedblomster och backtimjan. Parken har ett rikt fågelliv, med skönsång från till exempel näktergalen.
På bergets topp finns vissa rester av en fornborg från folkvandringstiden (ca 400-talet). På området finns ett naturum. Där finns information om Stenshuvuds geologi, flora, fauna och kulturhistoria. Där finns även information om olika utflyktsmål med mera.
Den 31 maj 1749 passerade Carl von Linné och sekreteraren Olof Söderberg Stenshuvud. I reseprotokollet kan man läsa följande: "Stenshufvud är et högt berg, som ligger in på sjelfwa hafskanten til en nyttig landkänning för de sjöfarande".
Enligt legenden fick berget sitt namn efter jätten Sten (förr kallad Stenhogubben) som bodde i Stenhogubbens grotta på bergets branta nordsida. Ett flertal folksägner finns kopplade till jättens illdåd i trakterna.
så här ser det ut :)
Intressant läsning, mer bilder tack!!!